Sambarchitecture

År 2006 byggde vi en skola i favelan Rocinha i Rio de Janerio. Det var ett mindre projekt men det har kommit att bli en viktig grundpelare för vårt sätt att tänka och arbeta. Bygget omfattade renovering av ett gammalt hus som vi gjorde om till ett trevåningshus med salar för bland annat skolbarn och vuxenstuderande. De lösningar och arbetssätt vi använde oss av i detta projekt sådde fröet till den arbetsprocess vi använder oss av idag.

Att komma till Rocinha var som att landa på en helt annan planet. Området är extremt tätbefolkat, kaotiskt och stundtals farligt, men samtidigt varmt och välkomnande. Under tre dagar presenterade våra lokala samarbetspartners oss för personer i viktiga positioner. Alla fick chans att berätta om sina förväntningar på skolan.

Önskemålen varierade; ”Se till att det finns utrymme för att hålla danslektioner” sa någon. ”Jag vill lära ut hur man bakar”, sa någon annan. ”Vi vill att barnen ska känna hopp om framtiden och få chans att drömma”, sa en tredje.

När vi besökte platsen där skolan skulle byggas kände vi tydligt att det var bäst att skapa öppna planlösningar för att kunna inrymma olika sorters aktiviteter enligt de önskemål vi tagit del av från lokalbefolkningen. Vi utformade ett rum med dubbel takhöjd. Och för att skapa känsla av rymd och frihet, som annars är svårt att uppnå i den trångbodda favelan, installerades sex fönster på den enda ytterväggen.

Med en mycket begränsad budget var det bättre att förstärka och renovera den befintliga byggnaden än att riva den och bygga nytt. Samtidigt var det en enklare lösning, kostnadseffektiv och mer respektfullt mot husets historia och människorna.

Att involvera invånarna som bor på platsen och respektera de förutsättningar som finns där har vi sett som viktiga parametrar att jobba utifrån. De erfarenheter vi fått genom projektet i Rocinha har vi tagit med oss som viktig lärdom till alla våra projekt.